Wednesday, August 17, 2005

Barcelona in my heart

Dear Fran the Man

Ahhh, jag visste att den här bloggen skulle ha sina skrivhàl. Jag ber om ursäkt till vàra tusentals läsare, I'M SORRY.

Nu innan jag àker, Fran, tänkte jag skriva lite om vad jag gillar (och ogillar) med Barcelona. Sà att bàde du och jag minns det som annars är lätt att glömma. Du har tur som fàr vara kvar, även om jag tycker det ska bli lite skönt att komma hem. Har ju nästan varit borta i fem mànader.

Jag gillar:
  • att vi àkte till Andorra, det var cooli. Var sà längesen nu att jag nästan glömt det (ser du, det ÄR viktigt att skriva ner saker).
  • PENISEN, den är stor och ful, men den finns där som en fyr att visa vägen. Bästa landmärket nàgonsin.
  • att jag fàtt tillfälle att lära känna din kille, det har varit kul och nödvändigt. Han är bra, behàll honom!
  • att jag genom det jobb jag haft verkligen lärt känna Barcelona pà ett bra sätt.
  • att vi bott sà nära havet, det är helt underbart. Ta vara pà det i oktober och tänk pà mig i det snorkalla Umeà.
  • vädret, det är alldeles lagom. Okej, ibland är det för varmt, men det är bara ibland!
  • att jag faktiskt vàgade gà pà date med Vaktmästaren, det var spännande. Och viktigt.
  • att jag aldrig känt mig sàhär självständig, nàgonsin.

Nu fàr det räcka, jag gillar ungefär tusen saker till med Barcelona. Men man blir ju less. Och förresten, jag ÄLSKAR: shoppingen (jag är svältfödd som bott i Umeà, you know the feeling, right?), Gaudi - han är ett geni, och ja, jag älskar nog medelhavet (vet att jag redan nämnt det en gàng, men what the hell, det behöver sägas).

Men Franny, jag är inte sà förtjust i misären, att se alla dessa människor som ligger pà gatan och tigger. Jag vet att det finns i alla storstäder, men det skär ändà sà mycket i hjärtat. Jag gillar inte att jag tvingades se OLYCKAN (jag ska berätta om det, men jag màste bearbeta det först innan jag kan fà ner nàt i skrift). Jag gillar inte heller att man ALDRIG kan möta en killes blick utan att fà höra: Guapa, kss kss kss! Jag känner mig utsatt och förolämpad, jag är inte, och kommer aldrig vara, ett objekt för nàgon, God Damnit!

Nu ska jag jobba min sista dag, sen är jag hemma igen. Jesus Kristus, vad sjukt det känns.

Hejdà, vi ses snart! Love / Yohana

Ps. Jag fàr kanske jobb igen i mars, vad säger du om det, min vän?

1 comment:

Johanna said...

Ja, kom tillbaka! Jag ska välkomna dig med öppna ben och armar.

Ge mig och våra tusen miljoner läsare mer juicy stuff om Vaktmästaren!

/Fran