Wohoo!

Ååh, jag är så glad! Jag har länge varit less på mitt tråkiga smink och tänkt att jag verkligen borde köpa nytt, om bara lite extra pengar skulle uppenbara sig förstås. Som en uppenbarelse kommer en kollega in på mitt rum idag och har en massa smink över, från när hon brukade sälja det, som jag FÅR! Bara så där. Allt från Mary Kay. Jag fick:

• Ögonbrynspenna
  
• Eyeliner i färgen Steely
  
• Ögonskugga/highlighter - Sheer Pink
  
• Ögonskugga - Onyx
  
• Rouge - Duet Mocha Blush
  

Tack, tack, tack, gulliga kollega!

Cliffhanger: En oerhört spännande utvärdering av produkterna kan väntas vid ett senare tillfälle...oooh....aaah...

Wildmarksbana

Jag är galet trött, känns som jag inte sovit ordentligt på flera veckor. Inatt blev det bara fem timmar vilket är alldeles för lite för moi.

Igår hade vi arbetsplatsträff och var på ett ställe där de hade både fotbollsgolf och vildmarksbana. Aktiviteterna var hemliga in i det sista så det var helt omöjligt att veta vad man skulle ha på sig. Kan, med facit i hand, berätta att Converseskor var alldeles för tunna och tygiga för att vara passande. Som tur var blev det ingen fotbollsgolf. Då hade jag varit både trött och dödssjuk idag.
Trots dålig klädsel så kom jag på en hedervärd fjärdeplats (av fjorton deltagare) och var bäst av alla kvinner. Hade jag inte tappat koncentrationen på sista stationen och varit sämst på yxkastning hade jag knipit åt mig en pallplats.

Yxkastning var förresten svinsvårt, gjorde värsta tjejkasten. Pinsamt.


Nu ska jag snart ha förmiddagsfika. Peace out!

Tihi

Tillbaka på jobbet. Resan från möhippehelgen var mycket mer behaglig än ditresan. Ditresan = nattåg, trångt och många byten. Hemresan = snabb och gullig.
Jag fick en smärre chock när det visade sig att vi skulle åka propellerplan från Stockholm till Växjö. Planet kan inte ha tagit mer än 30 personer och vi var cirka 20 tappra passagerare. Det levde om som bara den i planet, lite otäckt faktiskt. När vi väl anlände till Växjö blev jag upphämtad av en miniflygbuss. I den åkte vi fem stycken, inklusive chauffören och hans sovande son. GULLIGT!

Kändes faktiskt ganska skönt att komma tillbaka, lite som att jag kom "hem". Ibland kan man behöva åka bort för att känna så. Jag har dock fortfarande två hem - Umeå blir man inte av med så lätt (speciellt inte när man har världens bästa vänner där).

eargjioaerjiiiihguerhfeg

HATA BLOGGER.

NI FÅR NÖJA ER MED STÖRT UTSEENDE OCH DJÄVULSKAP FÖR JAG HAR FÖRSÖKT I EN TIMME ATT ÄNDRA MEN DET FUNGERAR INTE.

SÅ NU DÖR JAG. TACK FÖR MIG.

Min första dag som fågelskådare

Jag har försökt tre kvällar i rad att beskriva söndagen 6 maj 2007. Det går inte. Jag kan inte. Det som egentligen hände var att jag, Nature Hater, lärde mig uppskatta naturupplevelser. På köpet fick jag lite kunskap om fåglar. Och allting var jävligt kul.

Jag har illustrerat i bilder, eftersom texten sviker mig:

Här är jag i fågeltornet i Villanäs, hade tänkt rita de andra också men det var över min förmåga. Lyckades i varje fall rita min faders kikare från 70-talet. I Villanäs såg vi också sångsvan, salskrake, svartsnäppa och gluttsnäppa. Men de orkar jag inte rita för jah typ bah; använd fantasin va?

Här försöker gänget artbestämma det som senare visade sig vara en grönbena, de tittar alltså i en tubkikare. Det som är i vattnet till vänster är en svarthakedopping, den onda med ett rött öga. Det som ligger på marken är jag, för att illustrera mitt bidrag till diskussionen - NADA.

Jag har försökt att rita fasanen som stod vid vägkanten och levde livet när vi kom körandes förbi, men jag tyckte en riktig bild visar mer av dess genialiska drag. Perfekt avslutning på fågelskådaredagen.